Behandling av förmaksflimmer

Behandlingen vid förmaksflimmer syftar till att minska risken för komplikationer såsom stroke och hjärtsvikt samt reducera behovet av akut sjukhusvård. Det är också mycket viktigt att minska symptomen vid flimmerattacker samt att förhindra eller minska antalet och intensiteten av nya attacker.

Läkemedel

En vanlig behandling är att ge patienten blodförtunnande läkemedel som förebygger blodproppar. Så kallade betablockerare används ofta för att bromsa hjärtrytmen under en attack och för att förhindra nya attacker.

Det finns även olika antiarytmiska läkemedel som minskar retbarheten i hjärtats elektriska system. Det gör att risken för nya flimmerattacker minskar, vilket i sin tur innebär mindre risk för att patienten måste söka akut sjukhusvård.

Elkonvertering

Ett behandlingsalternativ för att åstadkomma omslag till normal hjärtrytm är elektrokonvertering. Denna behandling ges på sjukhus och innebär att patienten sövs ner och därefter ges elektrisk energi via elektroder placerade på bröstkorgen.

Ablation

Ytterligare ett behandlingsalternativ är kateterablation. Det innebär att tunna sladdar (katetrar) förs in via ett kärl i ljumsken och placeras i hjärtat. Med hjälp av ett datorprogram skapas sedan en tredimensionell bild och därefter påbörjas själva ablationen som innebär att de elektriska impulserna bryts med värme eller kyla. Patienten är lokalbedövad och behandlingen tar 3–6 timmar. Ablationsbehandling är lämplig för en mindre andel av alla patienter med förmaksflimmer.

Beställ guidelines

Det Europeiska kardiologsällskapets (ESC) uppdaterade guidelines inom förmaksflimmer 2016 kan du beställa här »